Life is…

Igår var jag på specialistvård i Karlstad eftersom jag nu gått 14 dagar över tiden. Då tar de över. Först var det ultraljud och mätning av fostervatten som gjordes. Allt såg bra ut. Rikligt med vatten och en Bulle som såg ut att må väldigt bra där inne. Risken när man går över så här är ju att navelsträngen inte medför lika mycket näring längre till barnet och att det då är lite undernärt. Men Bullen brås uppenbarligen på sin mor som älskar att äta. Bra där!  Sedan vidare för koll av hjärtfrekvens, kontraktionstoppar och fosterrörelse per timma.

Så fort jag kände hur Bullen rörde sig skulle jag trycka på knappen jag har i handen som sedan registrerade rörelsen på skärmen.Hade en fantastiskt söt barnmorska. Hoppas du jobbar när det äntligen är dags för Bullen att titta ut.

Läkaren gjorde en mindre trevlig undersökning på mig, men konstaterade att jag var öppen en cm. Nu ska jag tillbaka i morgon onsdag och göra om samma procedur igen om inte du Kära lilla vän väljer att komma idag.

Träffade en bekant som hade fått en vecka för tidigt. Så konstigt att se den lilla babyn och veta att en sådan liten varelse finns inne i mig. Hur sjutton fungerar det egentligen??? Det är så fascinerande!

Nu ska jag i sakta mak ta mig ut på en liten runda i vårvädret.

Må så gott!

LH

När man som jag nu har gjort, alltså gått 12 dagar över tiden är det inte lika roligt längre. Varenda liten grej jag känner så tänker jag att nu är det nog på gång.. men icke. Så vad gör jag då? Ja, det är först sista veckan nu som jag tyckt att Bullen väldigt gärna får komma ut. Innan dess har jag inte funderat så mycket på det. Det är mest alla andra som undrar om det inte är dags snart. Men nu  har jag också kommit dit. Kära Bullen, du får väldigt gärna komma ut till oss nu så jag och din far får se dig på riktigt:) Vi vill känna på dig, lukta på dig, glädjas åt dig, skratta åt dig, gråta åt dig och bara vara helt fantastiskt lyckliga för dig.

Så vad jag har gjort är följande:

Sprungit i trappor. Bor på 5:e våningen och varje trappa har 17 trappsteg. Här om kvällen fick jag med mig Jimmy att springa i trapporna. Han försvann helt plötsligt, men jag fortsatte. Helt plötsligt hör jag klick, klick, klick. Han försvann för att hämta kameran..

Åh, där kom jag i mål efter tre omgångar upp och ner. Tidigare under dagen gjorde jag två omgångar också. Så allt som allt sprang jag fem gånger denna dag och var helt säker på att den kommande natten skulle befinnas på BB. Men icke! Så att springa i trappor fungerar INTE!!!

Så igår tänkte jag att lite bäbissnos kanske skulle sätta igång det hela.. I solskenet åkte skinnjackan fram. Så skönt att slippa tråkiga vinterjackan.  Åkte till finaste Kicki och hennes snart fyra veckors bebis Lucas. Så söt och go var han. Konstigt att veta att jag snart ska hålla i en sån som man INTE ska lämna tillbaka.. Det riktigt strålade om Kicki. Så vacker och så lyckliga föräldrar.

Längtar tills vi ska ut med de små i det vackra vårvädret och bara ha det gött i solen;)

Sov hela natten hemma inatt också så kan hända att jag snosade för lite.. eller så fungerar inte den metoden heller..

Nötknäckaren säger alla är det bästa. Jag tänker inte gå in på detaljer här, men som ni fortfarande förstår så sitter jag här med magen rakt ut.

Händer inget under helgen så är det ultraljud och koll av fostervatten på måndag i Karlstad.

Trevlig lördag på er!

LH

..Aldrig sur

Jag kan ju inte ligga inne på soffan och äta praliner hela dagarna utan måste ju njuta i det helt fantastiskt underbara vädret med. När klockan var tio i morse satt vi ute på balkongen och njöt av solen som var riktigt varm. 20 grader visade termometern. Sen frukost innebar äggröra, skinka, tomater och lite annat tjafs. En sån där skön morgon helt enkelt!

Kaffet och vaniljbullar (som Findus hjälpt mig bakat) följde med i ryggsäcken och färden fortsatte ut mot Bergs Klätt. Väldigt isigt på vägen  så jag fick gå och hålla mig i kostängslet för att inte ramla när jag helst ville ta sats och bara slänga mig fram och se vem som kunde glida längst… Ja, ibland blir man som barn.. men det är väl inget fel i det Hela tiden pratade isen med oss. Lät som om självaste Lochness monstret var på väg upp ur någon isspricka. Det hindrade dock inte alla långfärdsåkare att glida fram på den helt spegelblanka isen. Gud, vad jag vill pröva det!! Nästa vinter så! Ha!

Känner när jag sitter här att jag är varm och rosig om mina kinder. Kan ju hoppas att det fastnade lite färg på dem i alla fall.

Bullen mår så gött inne magen och har under de sista dagarna inte alls gjort något tecken på att h*n kommer ut snart. Kanske blir det på skottårsdagen på mormors 100 års dag om hon hade levt Det där med promenader och trappor är bara bluff och båg kan jag meddela då jag bor på femte våningen och tycker inte att jag gör något annat än springa just i trappor och går promenader. Att gå hemma när alla andra jobbar är för jävla tråkigt!!! Har man ett så socialt jobb som jag har där man pratar med hundra olika människor varje dag är tystnaden förbannat jobbig. Därav promenader i hopp om att man kanske hittar en katt eller en pratglad pensionär som känner kanske lite som jag..

Nu blir det tv en liten stund sen sängen.

God kväll!

LH

för tillfället i alla fall. Får se om den har tänkt stanna. I alla fall så blir jag bara sååååå sugen att slänga på mig joggingskorna och springa. Att jag här om dagen fick denna i min brevlåda gjorde ju inte att suget blev mindre..

Få sätta på sig nya, fräscha och färgglada träningskläder och ge sig ut och dra in luften långt ner i lungorna som nu känns som en omöjlighet.. Men först får det bli långa promenader istället. Det är inte heller helt fel i vårsolen. Damn, vilka bruna händer jag kommer att få när jag och Bullen är ute med vagnen. Me like:)

Lidingö tjejlopp är redan bokat och klart för september och Vårruset i maj är mitt första delmål. Åh, som jag längtar!

Det är ju så ofantligt mycket fina kläder nu också. Vill ju bara ha och ha och ha ju. Många fina överdelar har jag hittat som skulle passa till slimmade jeans och höga klackar. Inser dock att jag får ta en dag i sänder…

Nu ska jag bege mig till mitt kanske sista besök hos barnmorskan.

LH

Arvikasemlan!

Vilken underbar vän du är som bara dyker upp till mig sådär med en påse med Arvikasemlor. Nu har jag smakat och förstår att denna semla är inte som alla andra fiks semlor. Lite frasigare i brödet, alldeles lagom perfekt med mandelmassa och lagom med grädde. Åt upp hela och behövde inte skrapa av varken mandelmassa eller grädde som jag oftast får göra när jag äter semlor. Kanske lite för söt grädde dock. Får helt klart godkänt

Ett kort besök av Anna och lillplutten Neo blev det som hade bråttom vidare. Det är så kul när man inte ses så ofta, men ändå kan prata om precis allt. Då menar jag verkligen allt.

Ingen Bullen inatt heller. Att det var fullmåne tror jag var bluff, för jag såg ingen och sen så sov jag som en stock, vilket jag inte brukar göra när det är fullmåne. När är det fullmåne? Någon som vet?

Ha det gött!

LH

Det blev ingen semla idag…:( inte för att jag är någon semlefantast, men det är ju trots allt semledagen idag. Vi hade tänkt köpa ”Arvikasemlan” på torget men klockan 11.30 var den redan slut!!! Hur kan semlor bara ta slut så där. Visst vi kunde gått till något fik och köpt oss en varsin semla, men till saken hör att Arvikasemlan ska vara något alldeles speciell. När man får ett eget artikel i tidningen om just denna semlan måste man ju för tusan se till att baka måååånga semlor. Nå ja, hon tog en beställning så jag kunde få hämta dem vid fyra på eftermiddagen. Jag var nöjd och damen i husvagnen var nöjd. Japp, hon sålde semlor i en husvagn.

Under tiden gick jag och Marie och strosade på stan och njöt i det fina vädret och in och ut i några affärer. Inte så många dock för när vi såg tjejen som kom med tre pizzakartonger tittade vi på varandra och tyckte att vi väl kunde äta pizza till lunch idag. In på gamla Charlies numera Bristol och åt en utsökt pizza. Oj, vad de hade fräschat upp där inne. Här satt vi och pratade och klockan gick och vips hade nästan tre timmar gått…Dit går jag gärna fler gånger.

När klockan var fyra gick jag och skulle hämta ut mina semlor som jag och Jimmy skulle mumsa på som typ nu. Då var de försenade så jag kunde inte få dem förrän efter fem. Inte hade jag någon lust att hänga på stan ännu en timma så därför blev det ingen semla på mig idag. Så ni som åt Arvikasemlan, var den lika god som alla säger????

Nu blir det att krypa ner i soffan och kolla på något skräpprogram:)

Inatt är det fullmåne. Undrar om du vill komma ut till oss då:)

LH

Jag och Bullen har gått loss hela morgonen till denna underbara låt. Dansat och härjat runt. Jag blir bara så glad när jag hör den.

Igår var det den 20 februari, datumet som du Bullen fått som ev födelsedag. Jag är glad att du stannade kvar i värmen för då kommer du få en egen dag. Både systerdotter och hennes far kom till världen den 20 februari. Tycker du kan få en alldeles egen dag som du blir bortskämd och uppmärksammad på.

Föds det fler barn när det är fullmåne? Det har någon sagt till mig. Inatt är det väl fullmåne så vi får väl se om du kommer till oss då. Du är i alla fall välkommen när som.

Semledagen och solen skiner. Vaknade av att fåglarna kvittrade. Hur underbart kändes inte det! Våren är på gång. Härligt!! Ska träffa Marie och semlor ska intagas

Som sagt: Don´t stop Believing, det är bara du själv som sätter upp hinder för dig, ingen annan!

LH

I måndags hade jag så ont av både sammandragningar och att någon hängde i livmoderstappen ( så kändes det) så jag var helt säker på att det under natten skulle dra igång det hela. Jimmy var bortrest så jag låg och oroade mig för att han inte skulle hinna hem i tid. Man vet ju aldrig hur kort eller hur lång en förlossning är. Att gå igenom det helt själv är inte något jag vill och inte han heller så klart. Natten gick och morgonen kom och Bullen var fortfarande kvar på sin plats. Skönt!

Tisdagen kändes det bättre, men fortfarande kände jag mig seg och tung ”där nere”. Fikade med Marie, tvättade, men efter där var det inte mycket som blev gjort.

Igår där emot var jag hur pigg som helst och vaknade tidigt, åt en underbar grötfrukost. Solen sken och det var runt nollan så en promenad stod på schemat. På med jackan som nu knappt går att stänga och begav mig ut bland skog och mark och bara njöt av den underbara luften. Det blev en promenad på dryga 6,5 km. Det var så underbart att stanna upp och bara få njuta av solens strålar som sken på mitt ack så bleka ansikte. När jag väl kom hem så gjorde jag ordning macka och en kopp te och satte mig ute på balkongen och fortsatte njuta i solen med en tidning.

Pigg blev jag av solens strålar och gick an här hemma med det ena och det andra. Kände mig så nöjd med mig själv när jag på kvällen sjönk ner i soffan efter en helt underbar dag.

Frisk luft is the shit helt enkelt!

Får inte bli så mycket större nu för då går inte jackan igen..;)

Nu ska det ätas frukost och sen blir det iväg till barnmorskan. Kanske för sista gången in du Bullen tänker komma ut.

Enjoy your life to the fullest!

LH

Mamma njuter av solen i en skogsglänta medan hon väntar på mig som kommer lite efter..

har jag haft tillsammans med mamma. Varit ute i solen på en promenad och sparktur. Herregud, vad längesen det är jag sparkade. Säkert femton år sedan sist. I nedförsbackarna tyckte mamma att jag kunde sitta och hon köra. Tjohej vad det gick. Bullens första sparktur, men absolut inte den sista. På denna väg kommer vi med säkerhet att gå, cykla, sparka och så småningom åka skidor efter.

Det har kommit paket på posten norr ifrån:) Massa underbara sängkläder, täcke och kudde och en tvättmaskin. Ni är helt underbara. Tusen tusen tack för att ni är så goa

Härliga sängkläder som nu är nytvättade och färdiga att använda.

Badkåpa att vira in Bullen i efter badet. Mys

Nu blir det sängen för jag är så trött!

God natt!

LH

..som ligger i min mage som blir allt större. Det är så skönt och helt ofattbart att vi snart kommer att få se vem du lilla krabat är. Vem är du som lever om där inne? Vem är det som hickar i min mage? Vem är det som gör att jag är konstant hungrig och vem är det som gör att jag känner mig så fin och glad? Snart får vi reda på det och det är med blandad förtjusning.

Jag mår så himlans bra och har gjort under hela min graviditet. Jag känner mig bekväm med magen och kanske är jag lite rädd att byta den trygga, invanda graviditeten mot det som kommer att bli något helt okänt för mig. Jag är inne i vecka 39 och har ännu inte känt det som många andra gör att nu får du faktiskt ta och komma ut. Det gör inte jag. Jag har inte kommit dit än. Tycker vi har det ganska bra jag och du när vi pratar, sjunger och dansar med varandra. Med det sagt så är jag ändå nyfiken på när du har tänkt komma ut och verkligen få se underverket jag och din pappa skapat av massa kärlek.

Växer gör både du och jag

Fick ett sms av mamma här om dagen. ”Kommer du på torsdag får du pannkakor och ärtsoppa” Är det något jag gillar är det just det. Så nu ska jag åka till Charlottenberg och hälsa på mor och far. Solen strålar och en långpromenad/sparktur på Sätravägen blir det. Helt underbart.

Fånga dagen!

LH