Life is…

Sitter här i soffan med en skål Turkisk yoghurt med mango och lite kakao över. Grymt gott! Hade tänkt mig ut på en liten löptur idag, men det började frysa och det blev ofantligt halt på vägarna. Har ju ingen lust att ramla och slå upp allt igen.. Så vad gjorde jag då? Slappade i soffan? Oh nooo.. jag åkte ner ill Hälsokompaniet och hoppade upp på löpbandet istället. Jag har aldrig sett så mycket människor där nere någonsin, men min inbillning säger att i mars månad kommer det inte alls vara lika mycket folk. Det är väl som januari är mest. Alla (nästan) börjar sitt nya, sundare, friskare liv och har avgett löfte på löfte som de sen inte kan hålla. Jag vet precis hur det är, därför har jag i år inte avgett något nyårslöfte. Jag ska i stället unna mig det jag vill och så har jag bestämt att springa några lopp under året.

I alla fall, innan jag hoppade upp på löpbandet så fick jag stå i kö!! Det var kö till precis varenda konditionsmaskin!? Medan jag väntade stod jag och fipplade med Iphonen för att få igång musiken. Jag har äntligen köpt en iphonehållare att sätta på armen. Så mycket bättre än att ha den mellan brösten där den blir svettig och jävlig. Sist fick jag imma på insidan av telefonen med och hade det i två veckor efteråt. Så jag rekommenderar ett armhållare istället.
Löpningen blev kort. Inte för att det gjorde speciellt ont utan mest för att det var så jävla tråkigt! Efter 3,5 km fick jag nog. Det finns väl inget tråkigare än att springa på ett löpband. Tungt och icke avkopplande. När jag springer ute kan jag koppla bort alla tankar och känna hur lugnet bara befinner sig. Underbart! Idag var det svårt att koncentrera sig med alla människor som kom och gick och tv´n som var på. Tittade jag rakt fram som man gör så stod någon där och trodde att jag stirrade på dem. Nej, jag kunde liksom inte gå in i mig själv och bara köra som jag brukar. Det var tråkigt!! Jag åkte hem och fortsatte med biceps och tricepsövningar istället för att vara kvar.

Nu ska jag läsa om hur jag får dig att göra precis det jag vill

LH

Idag var det äntligen dags att få träffa Emma på NOVA igen:) Emma är som ni säkert numera vet den enda frisören som får sätta saxen i mitt hår. (ok, ett undantag gjordes i december, men jag var ju såå illa tvungen att gå till någon annan då och hon gjorde ett bra jobb). Det är alltid Emma som bestämmer hur jag ska se ut. Jag känner mig så säker med henne och avslappnad. Det finns väl inget bättre än att kunna gå och sätta sig i en stol där någon pillar en i håret över en timmas tid.

Idag blev det blont med silver. Det är så skönt att ha blivit av med den tunga mössa jag burit de sista veckorna. Nu känner jag mig fin igen:)

Det finns ett problem dock.. Emma ska flytta till Göteborg ett par, tre månader!! Hon ska bli make up artist. Kan ni tänka er vad fin jag kan bli när hon kommer tillbaka;) Makad och nyklippt! Tänker ju inte gå till någon annan under tiden heller, men får nog planera in ett besök till Gbg.

Gina Tricot fick ett besök av mig med och ett par leggings och en tröja fick följa med hem:)

Nu ska jag ut på stan och göra lite ärenden!

Ciao

LH