Två månader sen idag..

Med armarna rakt ut från min kropp låg jag på rygg och såg en fantastiskt blå himmel. Jag kippade efter andan. Luften kom in i min kropp men den kom aldrig ut igen. Jag bara låg där och väntade på att jag skulle kunna börja andas normalt igen. Tankar som att jag skulle bli en grönsak kom efter ett tag. Jag ville inte gå in i medvetslösheten. Visst hade jag tappat andan förut, men aldrig så här länge. Paniken kom, men helt plötsligt från ingenstans kom en kraft i mig som är helt oförklarlig, och ett vrål kom någonstans in ifrån mig och ut genom mina läppar. Luften och vrålet blandades ihop och åkte äntligen ut i den kalla luften. Jag kunde andas igen.

Jag kände hur mina glasögon satt på sned och på något oförklarligt sätt lyckades de inte gå sönder. Satte rätt dem på näsan och kände att jag kunde vrida på huvudet. Slängde av mig hjälmen och väntade på Linda skulle dyka upp.  Jag försökte att ta mig upp, men kunde inte vrida mig åt något håll. Jag tänkte att bara jag får vila lite så kommer jag snart på benen.

Marken jag låg på var hård och kall. Jag kände hur kylan åt sig in under kläderna och började ta tag om huden. Jag försökte åter igen att lyfta mig men förgäves. Jag kunde böja vänster ben och låg mer på den högra sidan. Linda och Michaela kom med ridtäcken för att jag skulle hålla värmen. De ville ringa ambulansen. Det ville inte jag. Jag trodde det var en ”dösmäll”, och att det onda skulle gå över efter ett litet tag. Det gjorde ju inte så ont när jag väl låg där, det var mest kallt och det var när jag väl skulle försöka ta mig upp som det kändes. Jag till och med bad Linda ta ett kort på mig när jag låg där så att jag kunde lägga ut den här på bloggen.

Michaela ringde i alla fall till Ambulansen och jag tyckte det var onödigt. Jag tänkte att Gud, vad pinsamt att de får åka ända hit och så är det inget fel på mig. Att när de väl är här så står jag säkerligen på benen…

I väntan på amulans. Som ni ser så finns till och med ett leende med..

Fortsättn. följer

LH

One Response to “Två månader sen idag..”

  1. Anonym Says:

    Enormt bra skrivet, gripande…
    Fast det låter mindre trevligt .:-(
    Hoppas du kryar på dig…

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu