Kaxighet lönar sig inte…
Har insett att jag inte ska vara så jävla kaxig.. Jag och mamma gick en promenad runt kvarteret. Innan var jag pigg och kände att shit vad bra det kändes. Så fort vi kom ut och började gå så var smärtan något helt annat än när jag var inomhus. Jag fick stanna flera gånger för att vila och andas då den vänstra sidan skrek på ett sätt som den inte gör när jag är inomhus. Konstigt.. Eller egentligen är det väl inte så konstigt då underlaget är ojämt ute samt kanske att jag spänner mig på ett vis som jag inte gör här hemma. Trodde faktiskt det skulle vara ”piece of cake” att gå runt kvarteret.. Så var icke fallet! När det gäller ”no more drugs” som jag skrev tidigare så kanske jag får vänta någon dag till innan jag avstår helt från det. Har dock lärt mig att kaxighet kommer jag inte långt med…
Jag kaxig innan promenad…
Mamma och jag hade fredagsmys 
Adventsstjärnan lyser så fint i fönstret och julmusiken spelar och jag är fantastiskt nöjd med mig själv!
LH