Det svänger..
I måndags hade jag så ont av både sammandragningar och att någon hängde i livmoderstappen ( så kändes det) så jag var helt säker på att det under natten skulle dra igång det hela. Jimmy var bortrest så jag låg och oroade mig för att han inte skulle hinna hem i tid. Man vet ju aldrig hur kort eller hur lång en förlossning är. Att gå igenom det helt själv är inte något jag vill och inte han heller så klart. Natten gick och morgonen kom och Bullen var fortfarande kvar på sin plats. Skönt!
Tisdagen kändes det bättre, men fortfarande kände jag mig seg och tung ”där nere”. Fikade med Marie, tvättade, men efter där var det inte mycket som blev gjort.
Igår där emot var jag hur pigg som helst och vaknade tidigt, åt en underbar grötfrukost. Solen sken och det var runt nollan så en promenad stod på schemat. På med jackan som nu knappt går att stänga och begav mig ut bland skog och mark och bara njöt av den underbara luften. Det blev en promenad på dryga 6,5 km. Det var så underbart att stanna upp och bara få njuta av solens strålar som sken på mitt ack så bleka ansikte. När jag väl kom hem så gjorde jag ordning macka och en kopp te och satte mig ute på balkongen och fortsatte njuta i solen med en tidning.
Pigg blev jag av solens strålar och gick an här hemma med det ena och det andra. Kände mig så nöjd med mig själv när jag på kvällen sjönk ner i soffan efter en helt underbar dag.
Frisk luft is the shit helt enkelt!
Får inte bli så mycket större nu för då går inte jackan igen..;)
Nu ska det ätas frukost och sen blir det iväg till barnmorskan. Kanske för sista gången in du Bullen tänker komma ut.
Enjoy your life to the fullest!
LH