Flykt…
Jag drog ifrån allt nära alla glada, förväntansfulla och knasiga människor gjorde precis tvärtom när de invaderade Arvika från alla håll. Med bil, buss, tåg, båt, ja you name it. För dem var det äntligen dags för det de väntat på i ett helt år: Arvikafestivalen. Egentligen borde jag väl ha köpt mig en biljett eftersom det är första gången som jag är ledig under denna festival, men kände liksom att det kvitta så jag drog hem till mina föräldrar istället. Jag behövde bara få vara för mig själv.
I går åkte träningskläderna på och jag slängde mig iväg för att springa milen för allra första gången i mitt liv. Sträckan hade vi mätt upp några dagar tidigare. Det gick bra och ett leende spred sig över hela ansiktet när jag kom i mål. Jag klarade det. Tid 1.01 
Jättenöjd!
Resten av dagen låg jag ute på gräsmattan och solade och läste. Kvällen tillbringades i Arvikas båthamn med Marie & Robban i deras nya båt. Rosé, musik, prat och mys och en ”husa” som passade upp oss precis hela kvällen;) Love you guys!
LH